Kära bloggen...

jag bara tog min telefonskräck, svalde den med skin och ben, och ringde och fixade mitt nya mastercard så att det kommer hit och inte till det röda huset med vita knutar i askeby. Det var inte alls så lätt som det låter! Tog säkert en 40 min. och jag mådde säkert illa i 30 av de 40 minutrarna. Det är en av de saker jag har svårast för, och nu var det ännu värre när allt kommer upp på tyska i huvudet först. ne usch. men nu är det gjort!