det enda rätta

När jag var liten åt jag väldigt mycket majs. Det var billig, hälsosam kost och gick hem som smör i solsken hos små barn som mig själv. Detta satte sina spår i mina smaklökar och ända sen barnsben har jag haft en stark förkärlek till fryst, och sedan upptinad majs.
Ingen skada skedd.

Nu har dock ett likadant fenomen inträffat, med chokladpudding. Min gästfamilj har en viss förmåga att köpa på sig MÅNGPACK färdiga burkar med chokladpudding + grädde och ställa in snällt väntandes i kylskåpet.
Och utan att jag visste ordet av hade jag utvecklat ett starkt tycke för dessa kaloriburkar. Jag börjar dock känna av en viss oro utav detta då något jag inte behöver är dessa sötskliskiga (underbara) efträtter till lunch. kanske kunde jag äta tio burkar rätt upp och ner och sen känns hur det vänder sig i magen och aldrig vilja ta i en chokladpudding igen.
är det det ända rätta?